Så känner jag inför jobbet idag. Det är ungefär jag här av tre möjliga... fy f*n så jävla trött jag blir.
Min kollega som igår inte visade några tecken på att vara sjuk alls är helt plötsligt inte här. Eeeeeh....visst, straffa företaget för all del, men det är ju jag som får ta smällen. Inte okej! Sen att jag inte har sovit riktigt på några nätter nu hjälper till att bidra till mitt eminenta humör.
Nä jag vet faktiskt inte vad jag ska ta mig till. Det här fungerar ju liksom inte... Sen ska jag hinna hämta nyckeln hos Ljusdalshem idag också. Om jag så ska behöva såga av mig foten för att få en giltig anledning till att komma härifrån.
Nej ge mig helg... och det är så mycket att göra så hälften vore nog. Vet inte hur det ska hinnas med allting. Jon ska till IKEA idag och sen börja flytta de stora grejerna där hemifrån. Sen får vi nog fixa oss en släpvagn och köra grejer även imorgon när jag slutat jobba. (om jag inte skjutit mig i huvudet först med tanke på arbetssituationen).
De ska varsla 46 personer medan vi här nere går på knäna av för mycket jobb. Idag är vi alltså en på norsk TS och en på norsk CS. Det är inte okej, det fungerar inte! Är vi fullstaffade (vilket vi typ aldrig är) så fungerar det bra. Men nu är vi sällan det, eller jo vi på CS var det ett tag men då är de på TS understaffade och vi måste slängas in där också vilket fuckar upp våran Servicelevel. Nej jag orkar inte... bläääää.... ge mig oktober och bebis så jag får slippa det här jävla stället så kanske de ordnat upp arbetsförhållandena tills det är dags att gå tillbaka. Eller så har jag (förhoppningsvis) hittat mig en annan väg i livet att gå. bli frikyrklig eller nå...