Ja den liknelsen gjorde Jon om mig igår när jag inte tog mig upp från golvet efter att uppgivet ha lagt mig ner på det. Ja jisses, man blir bara smidigare och smidigare för varje vecka som går. Men tack och lov har vi iaf en lite hårdare säng nu för tiden som man inte sjunker ner massa mycket i. (ju mjukare säng desto svårare att ta sig upp).
Drömde mystiska saker i natt tror jag. Verkar inte sova riktigt tungt och skönt längre. Är det inte en katt som skriker så är det jag som snarkar eller drömmar som är märkliga eller frekventa toalettbesök som stör. Well well det går nog över snart, fast när det väl har gått över så är det (förhoppningsvis) ersatt med en annan sak som förmodligen tänker störa nattsömnen.
Idag vet jag inte riktigt hur man ska lösa Frej-problemet, jag läre ta och åka hem på lunchen för att gå ut med honom men sen då? Jon jobbar till 17 han också och han gick tidigt imorse och jag likaså. Ska ta och höra med mamma om vi kan få låna en cykel av henne också, planen var att jag skulle komma ihåg att göra det redan i helgen som var men gravidhjärna som är inställd på att tvätta och städa bil kommer inte ihåg så mycket mer än så.
Renaulten får stå i garaget och stå ett tag nu då den har en lambdasond som behövs bytas (den andra av dem), vilket är planerat till måndag. Så jag åker merca och irriteras igen, yippie! Nej vad mer? Föräldragrupp efter jobbet så det blir liksom ännu längre för stackars hunden. Och inte vet jag om han skäller heller, men det läre jag väl bli varse när jag kommer hem på lunchen. Usch är inget roligt det här... vill att hunden ska känna sig hemma och inte ev. skälla och yla.