Okej, nu sover lillen och Oliver efterfrågade Jon så jag har några ögonblick för mig själv. ;)
Fredagen den 7 december gick jag och lade mig som vanligt, irriterad och förhoppningsfull över att det kanske skulle sätta igång, well så var det ju förvisso varje natt så inget ovanligt där.
Men vaknade på lördag morgon också, och nej, inget hade hänt då heller. Började dock få känningar där på morgonen men det var väldigt diffust och oregelbundet. Men sa det iaf till Jon innan han åkte till jobbet runt 9-tiden. Kort därefter (vid 9.38) började jag klocka värkarna.
Som sagt, klockade värkarna som blev starkare och starkare men fortfarande rätt svaga och oregelbundna. Bad mamma hämta Oliver vid 11-tiden då jag utöver de oregelbundna värkarna även fick en teckenblödning. Ringde även in och pratade med dem på förlossningen så de skulle vara förberedda om vi skulle behöva åka in. Passade på att ta en dusch och byta om till lite "bättre" kläder. Dvs sånna man kunde visa sig ute i.
Jag var nämligen övertygad om att vi inte skulle få stanna på förlossningen när vi väl kom dit utan ställde in mig på att ta en tur på stan.
Vid halv ett skrev jag ett sms till Jon om att det nog kunde vara dags för honom att åka hemåt och att det nog var dags att åka in snart och att det var c:a fem minuter mellan värkarna.
Vid 13.20 så åkte vi mot Hudik (Det var en strålande vacker vinterdag).
Väl i Hudik ville jag första stanna till på babyproffsen för att hämta ut en gratis babybag (inte mycket att hurra för) därefter åkte vi till förlossningen, var där vid 14.45, inskrivningstiden var 14.52.
Låg med CTG ett tag och sen blev jag undersökt av barnmorskan, öppen 4 centimeter och buktande hinnblåsa (här kan man tycka att jag borde bett om den där EDA'n jag bad om och inte fick förra gången). Fick ligga med CTG ett bra tag till och värkarna tilltog mer och mer. Sen blev vi inflyttade till en förlossningssal och blev bjudna på kaffe och pepparkaka och jag fick sånna där supersnygga, sexiga kläder att ta på mig. Ni vet sån där "rock" och nättrosor med tillhörande jättebinda (blöja).
Spenderar en del tid där inne i förlossningssalen och värkarna tilltog men var fortfarande hanterbara, så länge jag stod upp när de kom. Ber barnmorskan om att få ta ett bad, det hade jag velat gjort förra gången också men på grund utav vattenavgång så var det inget alternativ. Barnmorskan går iväg för att tappa upp badet men jag hinner inte med det denna gången heller. Vid 16.55 går vattnet där jag står vis sängkanten och försöker andas mig igenom en värk. Det känns som det bara forsar ut! Men superbindan från lambiland lyckades fånga upp mer eller mindre allt utav det. Men tack vare vattenavgången så plingar på klockan för att påkalla barnmorskans uppmärksamhet och hon kollar så det inte är något fel på fostervattnet och ber mig lägga mig i sängen.
De frågar om jag vill ta lustgas vilket jag avböjer. Skojar och säger att jag hade gärna tagit den där EDA'n som jag velade om tidigare. Förstår dock att det är för sent för det. Vid 17.10 så börjar (enligt journalen) krystvärkarna och 17.16 så är han född. Evighetslånga sex minuter. ;)
Så den 8/12-12 klockan 17.16 föds han, våran Adrian, 52.5cm lång och 3814g tung.

En berättelse med reservation för särskrivningar och stavfel (Eftersom jag inte orkar korrläsa det jag skrivit just nu)
Vilken lugn och fin förlossningsupplevelse du verkar ha fått!